Kumla kommun 2008-03-19 Barn och utbildningsförvaltningen Jörgen EricsonHaga rektorsområde Rektor Lokal arbetsplan 2008
Detta är ett övergripande måldokument för Haga rektorsområde kalenderåret 2008.De övergripande målbegreppen är följande: Kunskap och lärandeTrygghet, SamarbeteDelaktighet och inflytandeKumla i omvärlden samtHållbar utveckling. I verksamheten ingår förskolorna Hästen, Solhaga och Vingen, Haga skolbarnsomsorg (fritids), Haga förskoleklass samt Hagaskolans årskurser 1-5. Där begreppet skola används i arbetsplanen syftar det på alla dessa verksamheter. Syftet med arbetsplanen är att utifrån Lpo-94 och Lpfö-98 samt Kumla kommuns skolplan 2008-2011 skapa en helhetssyn på utvecklingen av skolan. Hagaskolan 1-5, skolbarnsomsorgen (fritids) och förskoleklassen:Kunskap och lärandeMål:
Alla elever skall nå målen för åk 5.
Alla elever skall i åk 3 kunna läsa på stjärnsvenska nivå 5.
Alla elever skall i åk 5 kunna läsa på stjärnsvenska nivå 9.
Öka elevernas intresse för matematik för ökad måluppfyllelse.
Alla elever ska under terminen vara delaktiga i en storsamling.
Mål: Förskoleklass.
Att möta eleverna på deras egen utvecklingsnivå.
Att genom språkträning förbereda barnen för läsinlärning.
Alla elever får förberedelse i skrivinlärningen med att träna grov- och finmotoriken genom skrivdansmetoden.
Att alla elever ska upptäcka matematiken som kreativ och lustfylld.
Hur: För att nå målen arbetar vi med många tillfällen till läsning, eleverna läser minst en gång varje dag. Högläsning, läsvecka och mattevecka är andra viktiga medel. Våra pedagogiska diskussioner, en varje vecka, skall handla om matematik. På Hagaskolan är de kulturella, estetiska uttryckssätten viktiga. Det visar sig på olika sätt, bl.a. genom storsamlingar. En klass ansvarar för storsamlingen och de andra klasserna kommer för att ta del av deras arbete. Vi ser till elevernas intressen och talanger, uppmuntrar och stöttar dem i att använda dem och visa andra.
Hur: Förskoleklass.
Erbjuda olika sorters material som är anpassat till varje enskild elev.
Arbeta kontinuerligt med språklekar. Skriva egna sagor.
Träna grovmotoriska rörelser till musik och finmotoriken tränas genom att rita och måla olika rörelser till musik.
Praktisk matematik med bl a sagor och enkla problemlösningar.
Hur: Fritids
På fritids arbetar vi mycket med praktisk matte och skapande verksamhet i lek- och lärpass under förmiddagstid. En trygg miljö att utvecklas iMål: I skolan ska arbetsro råda. Alla barn i skolan ska känna sig trygga. Alla barn ska våga uttrycka sin åsikt i grupp. Mål: Förskoleklass. Att alla elever ska få utveckla sin fantasi och kreativitet. Hur: - Det skall finnas kamratstöd, två elever från varje klass - I våra trygghetsgrupper får eleverna träna på att tala inför grupp, framföra egna åsikter och lyssna på andras. - Vi skall ha en storsamling varje vecka. - Hela Haga sjunger (här ingår även förskolorna) minst en gång per månad. - På Hagaskolan skall vi ha tydliga regler som skall vara väl kända av och utarbetade isamverkan med elever, personal och föräldrar. Hur: Förskoleklassen. Fantasi och kreativitet utvecklas bl. a. genom att låta eleverna uppträda, storsamling, daglig sagoläsning, charader, teater, egna shower mm. Hur: FritidsStyrda platser på mellanmålet gör att man umgås med andra barn än sina "bästisar".Fritids gymnastikpass bidrar också till att målen uppfylls genom att barnen blandas. Man träffar nya kompisar och man får prova på "nya" saker.Återkommande i fritids arbetssätt är att barnen hela tiden tränar på att vänta på sin tur, lyssna på sina kamrater och att respektera varandra.(Se även Hagaskolans Likabehandlingsplan, bilaga 1).
Samarbete med hemmenMål:
Att fördjupa samarbetet med hemmen.
Att alla klasser/grupper ska vara representerade i föräldraforum. Att elever och föräldrar känner till skolans mål, innehåll och arbetsformer.
Mål: Förskoleklass.
Att ha daglig föräldrakontakt.Hur? Varje termin inbjuder vi till föräldramöte. Vår hemsida med information och bilder från verksamheten uppdateras kontinuerligt. Skriftlig information från klasslärarna.(finns även att hämta från hemsidan) Utvecklingssamtal varje termin där vi samtalar om elevens utveckling i förhållande till läroplanens mål. Föräldraforum två gånger per termin, öppet för alla, där vi bl.a. diskuterar skolans uppdrag. Föräldrar är varmt välkomna att hälsa på och vara med i den dagliga verksamheten. Daglig tamburkontakt. Relevanta hemuppgifter ges varje vecka.
Hur: Förskoleklass.
Samma som ovan förutom att hemuppgifter inte ges varje vecka.
Hur: Fritids.
Drop-in-fika på fritids med jämna mellanrum.
Tamburkontakt. Vi försöker "se"/möta alla föräldrar så ofta som möjligt och på så sätt ge större möjlighet till spontana samtal och kontakter.
Anslagstavlor med information, lappar och mail används flitigt av både personal och föräldrar.
Fritidsbrev med info. läggs också ut på skolans hemsida.
Delaktighet och inflytandeMål:
Eleverna ska känna att de har möjlighet att påverka sin vardag
under skoldagen och på fritids.
Mål: Förskoleklass.
Att ge eleverna utrymme till mycket lek och rörelse.
Hur? - Klassråd en gång i veckan - Elevråd - Trygghetsgrupper en gång i veckan - Ett öppet klimat, där eleverna får träna sig i att framföra synpunkter och åsikter i demokratisk anda.
Hur: Förskoleklass.
I förskoleklassen är den fria leken väldigt betydelsefull för elevernas utveckling.
Hur fritids:
Arbetet under lek och lär-passen utgår till största del från elevernas egna idéer och tankar.
Fritidsråd infaller med jämna mellanrum på fritidstid. Där har barnen möjlighet att lyfta tankar och idéer för att påverka och bli delaktiga fritidsverksamheten
Trygghet, hänsyn och hälsa
Mål:
(Se Likabehandlingsplanen, bilaga 1).
Alla elever skall ha någon form av daglig rörelse. Mål: Förskoleklassen.
Att alla elever ska känna sig betydelsefulla och få vara den de är.
Att alla elever ska bli trygga och självständiga. Lära sig att ta eget ansvar.
Att alla elever ska vara en bra kompis och lära sig att respektera varandra.
Hur?
Rast utomhus varje dag främjar rörelse, liksom nya lekredskap och stora lekytor. Minst ett skogspass i veckan för de yngre barnen. (Se likabehandlingsplanen, bilaga 1).
Hur: Förskoleklassen.
Eleverna får bl a uppträda, spela teater, läsa upp egna sagor m m.
Vi arbetar bl a dagligen med vaktmästare, veckans kompis. Eleverna skriver egen brevbok varje vecka och ansvarar för att ta med hem och tillbaka till skolan.
Följa likabehandlingsplanen som ovan.
Trygghetsgrupper, vuxenstöd, kamratstöd. Samtalar tillsammans hur man ska vara mot varandra.
Hur: Fritids.
Fritidspedagogerna introducerar lekar på fritids som barnen kan leka på egen hand. Utedagarna bidrar till att hälsan stärks. Man vistas ute i frisk luft, man rör sig och man tränar samarbetet med kamraterna.
Barnen får även en kännedom om djur och natur samt friluftsliv. Man lär sig att använda rätt kläder för rätt väder. Lär sig "våga" vara ute mer.
Bemötande Eleven ska inte enbart ses utifrån sina svårigheter utan vi ska även koppla elevens svårigheter till omgivningen, vi måste försöka hitta rätt arbetssätt. Alla barn får möjlighet att möta olika vuxna med deras personlighet och kompetens. Detta främjar deras möjligheter att utvecklas och hitta sina vägar till lärande.
Kumla och omvärldenMål:
Utökad elevkontakt med de finlandssvenska eleverna på Kyrkobyskolan.
Fortsätta EU-samarbetet med Spanien, Polen, Norge och Turkiet.
Hur: Öka erfarenhetsutbytet med lärarna på Kyrkobyskolan i Finland så elevkontakten bibehålls.
Vi tar med barnen till biblioteket, kyrkvandringar mm i närsamhället. Ett bildspel om skolans verksamhet läggs ut på skolans hemsida så att våra samarbetsskolor kan ta del av den. Lägga in elevmaterial/arbeten på vår gemensamma EU-projekt hemsida.
Hur: Förskoleklass.
Kontinuerlig kontakt med våra EU-länder som vi samarbetar med. Eleverna byter material med varandra och får samtidigt en inblick i hur det är att gå i skola i andra länder.
Hur fritids:
Vi presenterar föreningslivet för barnen genom att bjuda in folk från handboll, fotboll odyl.
Vi gör utflykter i samhället som lär barnen om omvärlden och hur man beter sig i olika sammanhang.
Lärande för hållbar utvecklingMål:
Att få eleverna miljömedvetna och ta ansvar för vår miljö.Hur: Öka elevernas förståelse om människans inverkan på hur jorden mår — vad var och en gör påverkar vår jord. Vi kan göra medvetna val, t ex gå eller cykla till skolan, sortera sopor mm. Vi kommer att samarbeta med andra länder i ett EU-projekt med miljö som tema.
Förskolan Hästen:
Kunskap och lärande
Mål! Att barnen utvecklar sin självkänsla.
Syfte?
Att alla barn vågar välja utifrån sin egen vilja och sina egna behov i stället för att utgå från omgivningens krav.
Hur?
Barnen får en och en välja lek utifrån könsneutrala bilder utan att påverkas av kompisarna.
Modigflaskan och glitterpallen. Barnen får vara i centrum och har ordet, dvs. de andra barnen får lyssna på vad han/hon har att säga.
Språksamlingarna. Genom språkövningarna utvecklas språket och självkänslan stärks.
Av och påklädning, öva klä av och på sig själv.
Matsituationer, öva på att ta mat själv.
Stopphanden. En signal till den som vill kommunicera att tillfället är illa valt. Visar respekt för den man talar med. Sätt upp en stopphand mot den som "stör".
Mål! Att barnen blir bättre på att kommunicera.
Syfte?
Att alla barn behöver få träna på att utveckla sitt språk för att kunna formulera känslor och tankar verbalt.
Alla barn skall våga prata och berätta i stor grupp.
Alla barn skall kunna några sånger och ramsor.
Alla barn skall kunna sätta ord på sina känslor.
Alla barn skall kunna återberätta något från en bok eller händelse.
Hur?
Vid samlingarna ges alla barn möjlighet till att prata och berätta i stor grupp.
På samlingarna men även spontant, sjunger vi olika sånger och ramsor.
Vi bekräftar och sätter ord på barnens känslor när det är arga, ledsna, glada osv.
Vi är nyfikna och uppmuntrar barnen till samtal genom att utgå från barnens egna tankar och funderingar och ber dem berätta vad de upplevt, sett eller hört.
Genom att skriva ner barnens ord, tankar och funderingar visar vi att vi sätter värde på deras berättelser och på så sätt kan vi återkoppla till dessa och få dem synliggjorda på ett bra sätt.
Vid konfliktlösningar hjälper vi till att sätta ord på de känslor som kommit till uttryck och på så sätt ger vi barnen verktyg till bättre kommunikation som i sin tur leder till bättre konfliktlösningar.
Med litteraturen som hjälp ökar vi bl.a. deras ordförråd, vilket skapar bättre möjligheter till kommunikation men också till samtal om viktiga angelägenheter.
Kumla och omvärlden.
Mål! Att barnen skall få mer kunskap om och bli tryggare i sin närmiljö.
Syfte?
Genom att öka sitt omvärldskunnande ökar också tryggheten.
Ju mer man vet om sin närmiljö desto tryggare blir man.
Hur?
Vi besöker biblioteket för att låna böcker, lekparken för att leka, skogen för att tex. plocka kottar, ishallen för att åka skridskor, Kumla kyrka på sk. kyrkvandring, Hagaskolan för att ha idrott, sjunga eller deltaga på Hagadagen brandstationen för att åka pulka och andra aktuella platser, typ Kumlasjön på förskolans dag,
Varje barn tar med sig de andra barnen och visar sitt hus. Vi tar foton och dokumenterar utflykten med hjälp av text och bild.
Lärande för hållbar utveckling
Mål! Att barn och vuxna får ökade kunskaper om sin hälsoutveckling.
Syfte:
Att alla barnen skall vara friskare och må bättre.
Hur:
"Hela huset rör sig"en gång i månaden vilket innebär att vi delar upp personal och barn i olika grupper som sen genomför fysiska aktiviteter. Vi åker skridskor, har gymnastik i Hagaskolans idrottshall, tipspromenad, sång och dans med mera. Frukt eller grönsaksstund ingår också.
Barnen sover för det mesta ute på sovvilan vilket innebär att risken för att drabbas av bakterier minskar och man får en mer avkopplad vila.
Barnen är minst ute en gång per dag oavsett väderlek.
Vi lagar maten i eget tillagningskök.
Vi har ett miljö och hälsoråd där kokerskan ingår.
Det ger oss ökade möjligheter att påverka kosthållningen.
Vi har mer fibrer i maten och mindre socker.
Mer fullkornspasta, inga krämer eller nyponsoppa.
Hur ser vi att barnen blir friskare och mår bättre?
Genom att föra statistik över barnens sjukfrånvaro.
Vi ser att barnen har fått ökade kunskaper om sin hälsoutveckling när barnen i sin vardag gör medvetna val, tex. väljer frukt istället för godis och att man genom utvecklingssamtal med föräldrarna får detta bekräftat.
Förskolan Vingen:
Mål:
Vi skapar en stimulerande miljö där alla barn kan utvecklas efter sin förmåga.
Målet är nått när:
- Barnen tar egna initiativ till lek/aktivitet.
- Vi ser fungerande lek i olika konstellationer.
- Vi väckt barnens intresse/nyfikenhet för det livslånga lärandet. Vi har kunskapstörstande och nyfikna barn på förskolan.
Mål:
Vi främjar en god föräldrakontakt.
Målet är nått när:
- Föräldrarna visar att de är trygga att lämna sina barn hos oss.
- När vi som personal och föräldrar har en öppen dialog mellan varandra. Sätter barnet (familjen) i fokus. Barnet det gemensamma intresset.
- När vi ger föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i vår verksamhet i den utsträckning de känner att de vill.
Mål:
Vi stimulerar barnens språkliga samt motoriska utveckling.
Målet är nått när:
- Barnen upptäcker och utvecklas efter sin förmåga.
- När den verbala förmågan ökar på alla plan.
- När barnens motorik, koordinationsförmåga och kroppsmedvetenhet ökat jämfört med tidigare.
Mål:
Vi ser och uppmärksammar varje enskilt barn samt i grupp.
Målet är nått när:
- Barnen visar gruppkänsla och empati.
- Vi har koll på att alla barn är"känslomässigt intecknade ".
Förskolan Solhaga: Kompletterande material kommer...arbete pågår.